Det var ett mycket begränsat liv på många sätt. Tråkigt,
ensamt och inte så meningsfullt.
Plötsligt en dag var det någon som gläntade på en dörr jag
inte sett. En dörr på glänt där jag stod kvar lite och kikade på det jag såg
genom dörrspringan. Det var skakande. Men det fanns ingen väg tillbaka. ”Inte kan väl jag…” blev till ”Jag kanske kan…”
till ”Nu gör jag det”!
Jag kunde plötsligt andas. Mycket lättare.
Jag kämpar fortfarande av och till med min självkänsla. Det
finns fortfarande fallgropar jag ramlar ned i. ”Är jag tillräcklig…?” Men nu
har jag bättre utgångsläge, bättre verktyg och jag vet bättre. ”Klart jag kan…”.
”Klart jag duger”. ”Klart jag kan drömma”.
En stark självkänsla gör dig friare och ”obegränsad”. Idag
vågar jag drömma. Jag vågar drömma stort. Jag vågar tro på mig själv och min
förmåga att realisera mina drömmar. Jag vågar göra. Jag vågar vara mer sårbar.
Jag vågar. Det är läskigt. Men det är mer levande.
Hur är det med dig?