Ryggraden i stark självkänsla - så får du konturer

Vet du med dig att du har låg självkänsla? I så fall, upplever du att du ofta inte har så mycket åsikter om saker i många sammanhang? Där du har en känsla av att du ”borde” ha en uppfattning? 

Känner du igen dig i känslan ”konturlös”?

Detta är en återkommande beskrivning från kvinnor med låg självkänsla som jag hjälper.

För att stärka sin självkänsla är det flera viktiga saker att jobba med och utveckla. Självklart är att ta kontroll över dina negativa tankemönster en väsentlig och central del.

Men, det finns en annan viktig sak som spelar en mycket stor roll för att successivt stärka din självkänsla och ge dig själv de tydliga konturer som du längtar efter.  

Jobba med att vaska fram dina värderingar. Det vill säga – ta reda på vad du tycker är viktigt och hur DU vill vara i möten och relation med andra människor.  

Hur vill du vara som människa – idag och i framtiden?

SHINE BRIGHT LIKE A DIAMOND,,,

Ställ dig regelbundet frågan – Vem vill jag vara? Förbered dig inför möten och situationer innan. Är t.ex respekt viktigt för dig? Eller kanske rättvisa, medkänsla, mod? Fråga dig då hur du kan ”hedra” dessa värderingar och välj hur du tar plats i sammanhang och kommunicerar då. 

Dina värderingar är bland det värdefullaste du har. På engelska heter det rent av ”value(s)”. Det är dina diamanter. Diamonds are a girls best friend får en ny betydelse! 

Jag säger inte att det är lätt. Jag säger att det är värt det. Du behöver vara modig. Men jag garanterar att du kommer att växa som människa, stärka din syn på dig själv och snart se dig själv med tydliga konturer.

Du kommer att andas lättare och blomstra – garanterat!

Med kärlek!
Catherine

www.claritycoaching.se 

Gillade du detta? Dela här nedan! 

5 steg för framgångsrik förändring - du kan sluta kämpa nu

Går du med en mental sten i skon som skaver? Något som följer dig som en tung skugga var du än går men som du nästan vant dig vid? Vet du med dig att det kunde vara annorlunda? Du kunde trivas mer med dig själv? Med ditt jobb? Med dina relationer? Du tänker, i år ska det ske, på måndag ska jag börja. 

Men inget händer.

Ja, för det första så "händer" inte saker av sig själv tyvärr och för det andra så styr din underliggande tro om dig själv, din självbild, dig. Om du inte skaffar dig klarhet i och blir medveten om vad du egentligen tänker om dina möjligheter att göra den förändring du drömmer om så kommer det att styra dig. Sätta käppar i hjulet för dig.

Vad är det som du kämpar med?

Visst vore det skönt att slippa kämpa? Min erfarenhet är att du inte tar dig själv på tillräckligt stort allvar. Du lovar dig själv att göra saker gång på gång. Men du sviker dig själv lika ofta. Du saboterar för dig själv. Det skulle du aldrig göra mot en vän som du lovat något. Eller hur? Men med dig själv, tja, det är liksom ingen idé. Ofta är detta bara en vag känsla som du tror på. Inte en klar tanke. Det kommer ändå inte lyckas. Det kommer att fortsätta att vara samma. Du är ju inte så viktig. Känner du igen dig?

Men det är klart att du kommer lyckas. Det är klart att det är idé. Det är klart att du är värd bättre!

Men utan medvetenhet och klarhet blir det ofta ingen riktig utveckling eller förändring. Så med medvetenhet om dig själv och klarhet över vad du vill kommer du att automatiskt korrigera, styra och välja konstruktivt.

Här är de 5 viktigaste stegen för att lyckas med din förändring och slippa kämpa

1. Beslut (Jag har bestämt mig)

- att göra det

- att jag är värd det

2. Mål (Det här vill jag och varför)

- Skriv ned VAD du vill uppnå, VARFÖR du vill detta och HUR du då vill känna (VIKTIGT!!!)

3. Hinder (Det här hindrar mig)

- Bli kristallklart medveten om vad som hindrar dig (självbegränsande tankar och ev reella hinder)

4. Strategi (Så här ska jag klara det)

- Veckomål. 3 små saker/steg att ta varje vecka

- Logga och bocka av varje vecka för att mäta dina framsteg (stärker din tro på att klara mer)

- Praktisera självempati (så som du uppmuntrar och tröstar din bästa vän)

- Praktisera tacksamhet över dina framsteg och förmågor

- Dela och berätta för en god vän

5. Fira dina framgångar 

"If we wait until we are ready, 

we will wait for the rest of our life" 

Så det är klart att du kan! Sätt igång! Vad är din version av framgång? 

Vill du ha en samarbetspartner så finns jag här. 

Med kärlek!
Catherine
www.claritycoaching.se

Gillade du detta? Dela det vidare!

Det blir bättre!

Om en dryg månad blir jag 50 år. Mycket tankar snurrar ska du veta. Just idag är jag hemma och förkyld och roar mig med Facebook. Där fick jag ett årtal av en vän att skriva om. So here it goes. 

Knopp på väg att brista...

Jag var 34 år 1997. Bodde i en liten 2:a i Kristineberg, Stockholm med svindlande utsikt över vår vackra stad. Från mitt stora fönster i vardagsrummet såg jag Vattenfestivalens fyrverkerier. 

Jag var singel och rädd för närhet och intimitet. Jag tror  - nej, jag vet idag - att jag var en ganska vacker ung kvinna, men att jag inte fattade det. Jag hade dålig självkänsla. Fast det förstod jag egentligen inte. Begreppet var okänt. Kände mig bara fel i största allmänhet även om det - för det mesta- inte syntes på mig. Känslan av att inte höra till. Att inte passa in. 

Släpp ut mig!

Jobbet var centralt i mitt liv. Det mesta i livet kretsade kring jobbet faktiskt. Där var jag någon, tänker jag idag. Jag var en fanbärare. En kulturbärare. Chefens högra hand. Jag var mer engagerad än vad som var bra - för mig. 

Men jag började känna mig rastlös. Visste inte vad jag ville. Ville absolut något mera. Överallt sökte jag kunskap och svar. Jag förberedde mig för ett par års studier på IHM där jag pluggade kommunikation. Det var rätt på många sätt. Mest rätt av allt då, ändå. Stimulans. Nya intryck. Nya vänner. Nya möjligheter. Nya dörrar att öppna. På sommarsemestern åkte jag på solsemester till någon grekisk ö med Sussie, en singelkompis. 

Livet var på ytan bra och lätt. Men innanför kände jag mig rädd, osäker och saknade både riktning och känsla av meningsfullhet. Jag famlande och trevade. 

Känner mig vissen och har svårt att andas

Så här 16 år senare är jag mer än glad att vara där jag är. Jag är tacksam för allt jag skapat i mitt liv. Jag vet vem jag är. Vad jag vill (för det mesta). Jag står stark, förstår mitt värde och upplever stark meningsfullhet i det jag gör, kärlek och tillhörighet i min familj, bland mina vänner och kollegor. 

Det blir bättre! Det har jag sett till. Jag kan med ärlighet och sanning säga att jag idag både ANDAS LÄTTARE och BLOMSTRAR! Ta-da!

Med kärlek!

Catherine

www.claritycoaching.se

Kärlekens dag - men var finns den?

I dag är det Alla hjärtans dag. Kärlekens dag. Kärleken som är det viktigaste av allt i våra liv. En av de allra största drivkrafterna vi människor har är att få känna kärlek och tillhörighet. Men var finns den? 

Märkligt nog så lär samhället oss att livet är bristfälligt. Du är inte tillräckligt bra, snygg, älskansvärd, smart etc. etc. Kärleken räcker heller inte till. Vi lär oss att brist är det normala. Jag är övertygad om att det är tvärtom, att kärleken är obegränsad. Det är bara vi själva som begränsar och hindrar den. Vi är så rädda för att inte få. Att bli utan.  Att inte få höra till.  

Många av oss går och tänker på att de vill ha kärlek. Vill ha uppmärksamhet. Vill ha uppskattning. Vill ha. Vill ha en ros på Alla hjärtans dag. Visst, jag kan känna så ibland jag också. Men jag vet, att när jag släpper den tanken och i stället ger det jag själv behöver och vill ha till mina nära och kära, till vänner och kollegor och till andra i min omvärld, då händer det något stort. Då dyker kärleken upp i mig!

Tror det var Maya Angelou som sa – ”Människor glömmer bort vad du sagt och gjort men glömmer inte hur du fått dem att känna”.

Visst är det roligt att få en blomma och en chokladask men det är ofta det enkla handlingarna som spelar roll. Ge av dig själv och den du är. Din personlighet och äkta känsla. Ge ett leende. Ge av din uppmärksamhet och lyssna några minuter utan att avbryta. Ge ett uppskattande ord för det du ser hos din vän. Ge din tid. Ge ditt förlåt! Ge ett kort telefonsamtal för att höra hur de mår. Ge för att ge – inte för att få. 

Jag tror att det är då som kärleken väcks till liv och vi får uppleva den och den känsla av tillhörighet, gemenskap och kärlek som vi så mycket längtat efter.

Önskar dig en fortsatt kärleksfull dag!

Kärlek till dig!

Catherine